Idag deltog jag i begravningsmässan för min vän Wilhelmina. Jag bad två decennier av rosenkransen för hennes själ. Efter att ha tagit emot vår Herre Jesus i den heliga eukaristin, erbjöd jag det heliga kommunionslidandet för Willie och för de heliga själarna.
Vår Herre Jesus uppenbarade sig. Han log och sa: ”Valentina, jag vet att du kommer att sakna Willie. Hon var din goda vän, men hon är hos Mig nu. Hon är överväldigad och hon är verkligen lycklig. Hon skulle aldrig kunna tacka Mig nog för att få vara i Min närvaro.”
”Världen är nu mycket, mycket farlig. Men var modig. Du måste förkunna Mitt ord och säga till människor att de måste ångra sig och vakna upp, för de kommer att starta kriget. Kina kommer att starta kriget. Jag håller det tillbaka, men jag kan inte hålla det tillbaka för evigt. Människor måste förändras. Du lever i fruktansvärda tider just nu. Det är en verklighet. De pratar inte bara om vapnen — de visar dem. Det finns andra länder inblandade också, som Ryssland och Nordkorea.”
Vår Herre Jesus syftade på Kinas nyligen genomförda vapentester i södra Stilla havet.
Herren sa: ”Men du vet, du måste alltid ha i minnet att efter alla världens sorger kommer en ny era av fred, som vi ska träda in i.”
Det är ett vackert löfte från vår Herre, men det finns mycket fara omkring oss just nu. Vi måste be och ångra oss.
Jag tänkte på visionen jag hade av Willie igår morse, när jag såg huset som vår Herre har förberett för henne i himlen. Vid hennes begravningsmässa idag var evangelieläsningen från Johannes 14:2: ’I min Faders hus finns många rum’.
Du kan se hur vår Herre har förberett ett nytt hus för Willie, och det är precis rätt för henne.
Jag sa: ”Willie, be för dina barnbarn.” Hon pratade alltid om alla tillsammans.